Sjöslaget vid Lissa 1866

I en samutgåva av Kroatien och Slovenien uppmärksammandes 150-årsminnet av sjöslaget den 20 juli 1866 nära ön Lissa (nu ön Vis i Kroatien) i Adriatiska havet mellan den österrikiska flottan och den italienska flottan.

Slaget var en del av tredje italienska självständighetskriget och Italiens främsta krigsmål var att erövra Venedig från Österrike. Båda ländernas flottor bestod av en blandning av opansrade segelfartyg och pansarklädda fartyg, utrustade med både segel och ångmaskiner för framdrivning.

Den italienska flottan, under ledning av amiral Carlo di Persano, bestod av 12 bepansrade och 17 obepansrade fartyg, utrustade med 276 räfflade kanoner. Österrikes flotta, under ledning av konteramiral Wilhelm von Tegetthoff, bestod av 7 bepansrade och 11 obepansrade fartyg, utrustade med 121 räfflade kanoner.

Trotts att den italienska flottan var överlägsen den österrikiska med både fartyg och eldkraft kom Italien att lida en förnedrande förlust. Bl.a. sänktes två av Italiens pansarskepp medan endast ett av de österrikiska opansrade fartygen skadades.

Slaget var det första sjöslaget med bepansrade flottor och det sista där ramning användes som taktik. Under de föjande tre decennierna sågs slaget vid Lissa som ett exempel på ett exemplarisk sjöslag.

Wilhelm von Tegetthoff (1827 - 1871) var en österrikisk amiral och en av de mest framstående marina befälhavarna på 1800-talet, känd för nyskapande taktiker. Han födes i Marburg, nutida Maribor i Slovenien, som då var en del av det österrikiska kejsardömet. Vid slaget var 6 av de 27 kaptenerna i den österrikiska flottan från Slovakien. En stor del av besättningen var från Kroatien, som även det var en del av österrikiska kejsardömet.

Målningen på blocket med ett sjunkande italienskt fartyg i förgrunden och österrikiska pansarfartyg i bakgrunden är från 1868, av den danske marinmålaren Carl Frederik Sørensen.

Publicerad: 2017-07-09 12:58