Ugglor på svenska frimärken

Över 100 svenska frimärken avbildar fåglar av olika arter och där finns även fåglar av familjen ugglor.

Berguv (Bubo bubo)

Först ut var frimärkena med Albert Engström med hans självporträtt tillsammans med en berguv (Facit 655-656), Berguven skulle komma i ensamt majestät på ett frimärke 20 år senare (Facit 1582).

Berguv är Europas största och en av världens största ugglor. Den är en stannfågel, som förekommer i större delen av Europa och Asien. I Sverige häckar berguven i lokalt i södra och mellersta Sverige, på Gotland och i stora delar av Norrland, men främst i kustlandet.

I Sverige var berguven förr ganska allmänt förekommande över så gott som hela landet men de senaste 150 åren har stammen gått tillbaka dramatiskt. Berguven fridlystes i Sverige 1950 utan någon ändring i den nedåtgående trenden. Det fick ornitologer i sydvästra Sverige att i slutet av 1960-talet starta det första berguvsprojektet. I dag pågår berguvsprojekt från Skåne till övre Norrland.

Fjälluggla (Bubo scandiacus)

Fjälluglan, med det äldre namnet snöuggla, kom på ett frimärke år 1997 i serien med djuren på Nordens Ark (Facit nr 1994).

Fjälluggla förekommer på tundran i polartrakterna på norra halvklotet. Dess dräkt är relativt ljus med mycket inslag av vitt och den lever mest av lämlar och andra smågnagare. I Sverige finns arten i de norra delarna, från Härjedalen och norrut, men endast sällsynt. Det svenska beståndet är så litet att arten är upptagen på den svenska Rödlistan som akut hotad.

Kattuggla (Strix aluco)

Kattuglan, har liksom berguven förärats med två frimärken. Först år 1977 och sedan på europafrimärket 2010 med Elsa Beskows illustration i barnboken Tomtebobarnen, (Facit nr 1008 resp. 2751):

Kattuggla är en kompakt, medelstor uggla och är vanlig i skogar över stora delar av Eurasien. Kattugglan förekommer i Sverige så långt norrut som till södra Västerbotten och är den vanligaste av Sveriges ugglor tillsammans med pärlugglan.

Slaguggla (Strix uralensis)

I frimärksserien år 1989 med djur som lever i hotade miljöer kom slagugglan på frimärke (Facit nr 1542).

Slaguggla är en medelstor nattaktiv uggla med stor utbredning i Europa och norra Asien, från Sachalin, Japan och Korea i öster till Skandinavien i väst. I Sverige finns slagugglan från norra Västmanland till Lule lappmark. Sin tätaste förekomst har den från Uppland till Medelpad.

Sparvuggla (Glaucidium passerinum)

På ett av europafrimärkena år 1999 kan en sparvuggla ses titta ut över Tyresta nationalpark (Facit nr 2140).

Sparvuggla är den minsta ugglan i mellersta och norra Europa och känns främst igen på sin ringa storlek. Den är stor som en stare. Kroppen är gråbrun på ovansidan, med vitaktiga prickar, på undersidan vit med bruna längsgående fläckar eller streck Med en population på omkring 15 000 par i Sverige är det den vanligaste ugglan i Sverige tillsammans med kattuggla och pärluggla.

Jorduggla (Asio flammeus)

Jordugglan kom på ett av frimärkena i serien med fyra fågelfrimärken år 2009 (Facit nr 2718).

Jorduggla förekommer över stora delar av norra halvklotet men häckar även i exempelvis Sydamerika. Den föredrar öppna biotoper som hedar och övervuxen åkermark. I Sverige häckar den främst i Norrland men även på hyggen i Mellansverige. På vintern flyttar den Skandinaviska populationen till Väst- och Sydeuropa men även till Nordafrika. Om våren återkommer jordugglan till Sverige i april-maj.

Källor:
Svenska fågelfrimärken
Birds of the World on Postage Stamps
Birds on stamps
Wikipedia/Berguv
Wikipedia/Fjälluggla
Wikipedia/Kattuggla
Wikipedia/Slaguggla
Wikipedia/Sparvuggla
Wikipedia/Jorduggla
Frimärkskatalogerna Facit och Michel

Publicerad: 2016-04-20 15:33