Norge 2013-09-09 Camilla Collett 200 år, kvinnlig rösträtt 100 år

Den 9 september 2013 två nya frimärken. Det ena till Camilla Collett 200 år och det andra för allmän kvinnlig rösträtt 100.

Camilla Collett 200 år

En av pionjärerna i den norska kvinnorörelsen, Camilla Collett (1813-1895), deltog redan på 1840-talet i den offentliga debatten. År 1854 gav hon ut sin första roman, "Amtmandens Døttre". Den berättar kärlekshistorien om den unga kvinnan Sophie och hennes informator, och beskriver hur meningslös kärleken mellan man och kvinna var, när konventioner tvingar en part att vara passiv. I sin analys av kvinnors plats i samhället, spelade Camilla Collett en viktig roll i kvinnorörelsen första fas. Hon och hennes texter var viktiga för inspiration i kampen för rösträtt.

På frimärket avbildas Camilla Collett och titelbladet till boken "Amtmandens Døttre".

Kvinnlig rösträtt 100 år

Missnöje med att den nystartade "Norsk Kvindesagsforening" (1884) inte tog initiativ till att arbeta för kvinnlig rösträtt fick kvinnosakskämpen Gina Krog att 1885 med nio medsystrar grunda "Kvindestemmerettighetsforeningen". Genom outtröttliga ansträngningar, och tidskriften "Nylænde", började de den årslånga kampen, som 1913 kröntes med fullständig seger.

År 1901 fick kvinnor inkomstbegränsad rösträtt i lokala val och 1907, fortfarande inkomstbegränsad, till Stortinget. När Anna Rogstad 1911 blev den första kvinnliga representant i parlamentet, fick kvinnorösträttskravet ytterligare stimulans och den 7 juni 1913 antog Stortinget enhälligt förslaget om samma rösträtt för kvinnor som gällde för män.

På frimärket avbildas Anna Rogstad och Stortingsbyggnaden.

Publicerad: 2013-09-09 11:57