Island. Kvinnlig rösträtt 100 år

Ett frimärke för att uppmärksamma att det är 100 år sedan Islands kvinnor fick rösträtt.

Kvinnlig rösträtt på Island

De isländska kvinnorna hade begränsad rösträtt vid kommunalvalen 1882. Tre år senare startade den isländska kvinnorösträttsrörelsen - Kvennasögusafn Íslands – en namninsamling som stöd för allmän rösträtt för kvinnor. Deltagandet var dock dåligt.

En ny petition 1907 samlade 11.381 underskrifter av de 28.640 kvinnor över 15 års ålder. Viket visade på ett omfattande stöd för kvinnlig rösträtt. Alltinget, det isländska parlament, antog 1911 en lag om lika rösträtt för män och kvinnor.

Men den danska regeringen förkastade lagförslaget. Slutligen ratificerade den danske kungen 1915 en lag av Alltinget vilken gav kvinnor fyllda 40 år rösträtt och valbara till parlamentet. Sådana åldersgränser inte antagits i lag i något annat land.

Bríet Bjarnhéðinsdóttir, dåtidens främste förkämpe för kvinnlig rösträtt kallade det ”ett slag i ansiktet på kvinnorna”. Begränsningen togs bort i det Dansk-Isländska Unionsavtalet 1918, vilket möjliggjorde lika rösträtt mellan män och kvinnor från år 1920.

Frimärket ges ut i ark om 10 frimärken på vanligt papper.

Publicerad: 2015-04-29 13:20